Jorm- och Blåsjöbygderna
I den nordvästra delen av Frostviken, från Ankarvattnet över Blåsjön till Jorm, bor det c:a 200 personer. Vi är en levande bygd med affärer, skola, turistföretag, legotillverkning och jordbrukare. Ett slakteri är under uppförande. Under de senaste åren har allt fler ungdomar valt att bosätta sig, delta i samhällslivet och etablera sina verksamheter i området. Vi har två utvecklingsgrupper och ett rikt föreningsliv.
Tillsammans med Krokoms, Strömsunds, Lierne och Röyrviks kommuner är vi en del i det stora Regionsprojektet. Visionen i projektet är en ökad befolkning i hela gränsområdet. Projektet omsätter c:a 25 miljoner på tre år. Strömsunds och Ragunda kommun tillsammans med representanter för ideell och näringsdrivande sektor har bildat ett Leaderområde och en Lag grupp ( local action group ) med uppgift att hitta och stödja bra utvecklingsprojekt i regionen. Visionen i projektet är ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Projektet omsätter c:a 24 miljoner på sex år. Dessutom finns en mängd andra organisationer och stödordningar för landsbygdens utveckling.
Läget är utmärkt men ändå inte
Strömsunds kommun vill lägga ner Jormvattnets skola samtidigt som skolgruppen inom Regionsprojektet diskuterar samordning och framtidens uthålliga skola. Det diskuteras också kring skolans roll som konkurrensmedel på den sociala marknaden. Förslaget till beslut verkar nästan desperat eller riktigt korkat och dessutom kritiskt för bygden. Vad bör göras? Besluta att avvakta nedläggning av Jorms skola medan Regionsprojektet arbetar. Behåll förskola och lågstadiet i Jormvattnet. Utred alla möjligheter till projektfinansiering för skapandet av en ny modell för skolverksamhet i samhällets ytterkanter. Bjud in föräldrar, blivande föräldrar, byalag, elever och andra aktörer med ansvar för skolutveckling till diskussioner. Vitalisera Regionsprojektets skolprojekt och samarbetet med skolan i norska Tunnsjön. Låt oss gemensamt hitta framtidens uthålliga glesbygdsskola.
Slutord
Vikten av geografisk närhet till dagis, förskola och lågstadium kan inte betonas tillräckligt – det är själva grundbulten för unga familjers val av bosättning. Försvinner skolan så försvinner också unga människors vilja att bo kvar och naturligtvis till inflyttning. Hur ska vi då bära oss åt för att utveckla vår glesbygd när samhället satsar stora pengar på landsbygdsutveckling men river grundläggande och
livsnödvändig infrastruktur. Detta är resursslöseri och synnerligen kontraproduktivt till våra utvecklingsansträngningar.
Per-Olof Melin, Jormvattnet
Inlägg (RSS)